Hjärtat i två delar

"Det var en gång en liten liten lapp som hade en liten liten skinnpäls. Så gick han ner till ån o blötte den o på sten o stötte den, har du hört den förrut?" 

Morfar... Vad jag önskar jag kunde säga att nej jag har aldrig hört den förrut bara för att få se dig en kort stund till, eller att få höra det där djupa skratten som värmer hela ens själ! Vad jag önskar att jag vore ett barn igen som kunde krypa upp i ditt knä o lyssna på fina historier, eller hjälpa dig kamma håret. Om jag bara fick göra det en sista gång... Nu sover du hos mormor o bamse men våra minnen kommer aldrig somna för de finns ingen som dig min älskade morfar! 

Vi ses om några år, o då vill jag höra alla de där historierna igen. Älskar dig 

Qatar 2 0 1 5

MAJ

Jobbar, umgås, tränar och försöker komma på vad jag ska göra med mitt liv. Det är ungefär så varje månad ser ut och maj är ingen skillnad.

Men sen sist jag ens tittade in här så har jag hunnit med 2 skidsemestrar, en heldag i vår fina huvudstad, jobbat ihop en del pengar, shoppat upp en del pengar, planerat inför sommaren och taggat tusen gånger om. Har även lyckats tappa mobilen och fått den spräckt (väldigt oekonimskt) Har börjat träna crossfit som visade sig vara världens roligaste träningsform. Har tänkt hundra gånger om "nu slutar jag med godis, måste få en fin kropp" brutit denna tanke tusen gnager om då godis är alldeles för gott för att avstå.  Som man ser så hinner de hända en hel del även fast de känns som jag aldrig gör något annat än att hänga i soffan!

Vet inte när man tittar in här igen men maj ser ut att bli en fortsatt bra månad kantad av festligheter, mysdagar och en hel del jobb... oså lite framtidsångest på det.

Ha de bra

Ibland

Framtid och drömmar

För 207 dagar 20 timmar och 22 minuter sen sprang jag ut genom skolans dörrar lyckligare än någonsin och spänd på alla nya upplevelser och äventyr som låg om hörnet. Planerna var många och det gick från att plugga direkt eller resa. DÅ jag av någon konstig anledning valt att fritiden var viktigare än skola och framtid så gav mina betyg mig ingenting. Men eftersom jag hade haft en dröm om att bli jurist så hittade jag UJIK en nätbaserad introduktionskurs inom just juridik. Oj så bra tänkte jag och ansökte och kom in (vilket alla gjorde bara man hade behörighet) Jag tog mig igenom en sommar av en massa jobb och pengar på kontot. Många måndagsklubbar och många fina dagar med både pojken och vännerna. Klart de vart en bra sommar, va ju liksom livets sommar och värdlen låg vid våra fötter.

Den första september kom och första mailet från UJIK-coacherna ramlade ner, de var nu dags! Målet var att bli bland de 20 bästa den 10 november för att bli erbjuden en plats på juristprogrammet i Lund, Vilket dröm va? Kom jag dit? nav jag gjorde ju inte det, insåg ganska tidigt att jag och den svenska lagboken inte klickade så bra och valde att hoppa av. Jahopp första drammen krasch pang bomb in i en betongvägg.

Vad stod härnäst på listan då? Jo men man kanske skulle resa... Det har alltid varit något jag tycker om och har alltid varit något ja velat. Upptäcka världen och träffa människor. Men att mina inkomster skulle vara slut vid detta lag var ju såklart ett ganska stort problem, hopp den drömmen fick vänta.
Men gav inte upp det jag hittade en kurs i Bad gastein för att bli skidlärare, lät ju as bra och mega kul, både resa och åka skidor. Klappat o klart anmälde mig till denna kurs men nav inte de heller förverkligades i slutändan. Sökte jobb i sälen, fick komma på intervju men föll på målsnöret, surt..

Mitt under all denna tid så har även drömmar om att backpacka i aussie, studera i USA och kanske vara aupair kommit farande. Men varför väljer jag inte bara?

Under hösten har ångesten växt sig allt större och större. Jag är en 19 årig tjej med tusentals drömmar men som inte kan förverkliga en...
Är det för att mina betyg är i botten? Är jag rädd för att lämna alla? eller är jag bara en liten fegis i en väldans stor värld?

Min framtid känns så sjukt ovis och bara tanken på den får tårarna att vara ett faktum.. Jag ser på mina vänner och känner en sådan stor avundsjuka men ändå tycker jag att de dom gör är så bra, de ger mig inspiration att också vela lyckas!

Mina mål just nu är att försöka hitta mig själv hitta vad Lina Hedman-Borg vill och ge allt för att klara de. Och förr eller senare så kommer jag nog lyckas för jg är ingen person som ger upp.

2 januari

Nästan ett år sen jag ens var inne här. Har inte haft något att skriva och inte velat skriva. Jag har hunnit gå balen, uppleva studentveckan och tagit studenten. Vaknat upp och känt mig fri och "jag kan gör vad jag vill" känslan har varit ett faktum. Hösten kom jobbet tog slut. Drömmar och planer i högar, hur många har jag utfört? noll. Men det är väll så de blir antar jag. Man vill åstadkomma så mycket i livet att man tar sig vatten över huvudet och gör upp planer för miljoner. Folk har alltid sagt att man skall drömma för att komma framåt men jag sitter fortfarande här i den blå soffan hemma hos mamma och pappa. 

Men igår inleddes en helt nytt år. en bok på 365 sidor som jag själv är författare till, en bok fylld med blanka sidor som man ska försöka göra de bästa av. Vad ska den innehålla då? Spontanitet, kärlek och resor skulle väll vara de bästa men kan tänka mig att de blir mycket klagande på vädret i Sverige, alldeles för mycket degande i soffan och alldeles för lite motivation och sysselsättning.  Mina nyårslöften eller mål är att iallafall utnyttja mitt gymkort och det faktum att de finns finfina löparspår i närheten till fullo. Försöka tjäna ihop mina egna pengar så jag kan göra vad jag vill. Försöka leva livet på ett sätt som jag kan vara stolt över och inte ångra mig. Lägga mer energi på de människor som lägger energi på mig. och såklart de alldeles för ofta återkommande JAG SKA SLUTA ÄTA GODIS (som håller kanske fram tills nästa fredag ;)) 

Fick iallafall inleda året med en svårslagen kväll med alla do som ligger mig varmast om hjärtat. det kändes bra. Kom hem med ett örhänge mindre och icke existerade hela strumpbyxor, landade i sängen och kramades hela natten. Bakisdag deluxe med pizza och chips. Nu sitter jag hör med en röst som har försvunnit på vägen och en rinnandes näsa, skulle egentligen packat ner handbollskläderna och begett mig till Jönköping i morgon men får se mig besegrad och sova i soffan och tycka synd om mig själv är ett faktum. 

Nu kör vi 2015.

Singing sand dunes

Har sprungit runt i sand dyner som "sjunger", har tagit ut mig till max haha jobbigaste på länge. Kvällen bjöd på jacuzzibad och solsidan. Herregud vilken stad!